så. vad blev det egentligen av 2013? med blandade känslor lämnar jag det året bakom mig. år 2013 innehöll så mycket känslor, både jobbiga och fina känslor. 2013 var året då vi för första gången fick känna på hur man klarar sig själv. hur man med varandras hjälp tar sig igenom en vardag som gick från enkel till helt fucked up. "vad händer om det inte händer någonting?" "vad gör vi om det fortsätter såhär?" tusen tankar. strul. att behöva ta tag i vuxna saker men att inte känna sig redo eller vuxen alls. och att klara av det. i nästan ett helt år kämpade vi, oron som hela tiden fanns där tärde på oss båda och samtidigt skulle man låtsas som ingenting. le och vara glad. svara på samma fråga varje dag med ett "det löser sig" men, skulle det? var hamnar vi om allt skiter sig? vad händer med oss?
flyttar vi hem? till ett hem som inte är vårat längre. från ett hem som vi har skapat tillsammans. det här med att vara stark. båda kan inte bryta ihop samtidigt.
2013 har varit det tuffaste året i mitt liv. och jag är stolt över oss. vi hade aldrig klarat det året utan varandra. hade aldrig klarat det utan honom.
2014, jag har höga förväntningar på dig. vet att det här året aldrig kan bli sämre än det förra. i år har jag fått vara med min stora kärlek i livet i fyra år. trots allt de bästa fyra åren i mitt liv och jag mår aldrig dåligt på riktigt med honom vid min sida. i år är det klyschiga "nytt år, nya möjligheter" inte lika klyschigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar