min lilla tjej verkar må bättre och bättre. på fredag kanske hon äntligen får åka hem! hon har fått en rullstol och får inte stödja på benet på ungefär åtta veckor. är så stolt över henne att hon orkar ta sig igenom det här. världens finaste ebba.
imorgon klockan nio kommer jag typ göra det första och enda vilda i hela mitt liv typ. jag är inte en impulsiv människa. allt ska planeras in i minsta detalj men det här känns inte alls planerat och jag är rädd att jag kommer bli missnöjd. men om man aldrig provar får man aldrig veta. så vi kör. kör ba!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar